Måndag den 29 Augusti
Idag har jag varit och arbetat igen på sjukhuset.
Jag blev tillfrågad i förra veckan om jag ville börja med massage och lite sjukgymnastik på de avdelningar där patienterna inte kan komma ner till rehab centre. Så klart jag ville!
Kul att jag är uppskattad och att jag får förtroendet att arbeta lite självständigt på avdelningarna.
En sjukgymnast följde med mig i början och informerade sjuksköterskorna på respektive avd. om vem jag var och visade mig hur jag skulle göra. Hon skrev upp numren på patienterna (här fick jag inga namn utan bara ett nummer på sängen där pat. låg.)
Sen var det bara att sätta igång. Det var fattiga, gamla, en del dementa kvinnor. På en avd. hade de en lotion för alla patienter, ingen speciell tanke på hygien här inte! Men det var bara att använda krämen som fanns och om jag överhuvud taget skulle kunna massera behövdes det ju en kräm. Det var ju tur att det fanns skyddshandskar som jag kunde använda och också byta efter varje patient.
Det var en härlig känsla att se hur musklerna i ansiktena och kropparna slappnade av av behandlingen. Se dessa gamla troligen tidigare hårt arbetande kvinnor njuta om än för en kort stund. En av kvinnorna (95 år gammal, det stod åldern på väggen) pratade med mig, jag förstod inte vad hon sa men hon tog tag i båda mina händer och kysste dom. Det var väl bevis nog för att hon tyckte att min behandling var ok, eller hur?
Tänk vad lite närhet kan göra så mycket.
Världens bästa mamma! stolt över dig!/eveline
SvaraRadera