Polisbesök

Fredag den 25 marsIdag har jag varit till polisstationen för andra dagen i rad.
Det är nämligen så att vi blivit bestulna på vår Wii-spelare, inte hela utrustningen utan själva styrenheten. Den enhet man behöver för att överhuvudtaget ska kunna spela.
Det värsta är att jag tror att vår städerska har tagit den eller den städerska som var hos oss när vår ordinarie var "sjuk".
Hasse såg wii-spelaren för några veckor sedan så det måste ha varit någon av dem som varit lite för klåfingrig.
Vilket nu har lett till att jag kickat ut städerskan och gjort en polisanmälan. Polisen här i Singapore är en visa för sig.
Var där igår i nästan 2 timmar redogjorde för vad som hänt och att jag misstänkte antingen den ordinarie städerskan el. den tillfälliga. De enda personerna som varit i lägenheten under tiden spelaren blivit stulen. Tre personer lyssnade på vad jag sa.
Den fjärde personen som var chef kom ner och undrade om jag ville gå vidare till domstol med fallet.
Att prata med och förstå Singelska är fortfarande inte lätt och inte lättare blir det när de pratar snabbt och talar i termer inom ett nytt område med nya lagar och förordningar i detta diktatoriska land.
När jag kom hem läste vi igenom polisrapporten och Hasse utbrister DE HAR SKRIVIT HELT FEL HÄR!
Efter att ha tillbringat dessa 2 timmar blev slutresultatet kort nedskrivet i fyra rader: att jag INTE hade någon misstänkt och att jag hade TAPPAT BORT min wii- spelare. Inte ett ord om STULEN EL. ATT JAG MISSTÄNKTE STÄDERSKORNA.
Så det var bara att gå tillbaka idag och prata med en ny polisman (den jag pratade med igår var inte där) redogöra igen om allt jag sagt. Exakt samma som igår, inget tillägg el. på något sätt ändrat utan precis som det var.
Vilket nu ledde till att det blev en rapport på tre A-fyra sidor. Har kan man prata om två helt olika polisrapporter.
När allt var klart hade jag tillbringat ytterligare en och en halv timme på en polisstation.
Detta är Singapore i ett nötskal. MYCKET ÄR FRUKTANSVÄRT OM-STÄNDIGT, ÄNDÅ BLIR DET INTE BRA.

Lite av varje

Onsdag den 23 mars
Nu var det länge sedan jag skrev i min blogg. Det beror dels på en hektisk början på året med en hel del besök av våra vänner från Sverige vilket gör att dagarna rusade iväg. Det har varit Bowling-kväll, BBQ-fester och så på min tappade skrivarlust.
Vad gör man om man tappar lusten att skriva? Jo man skriver inte ett dugg på ett tag och när man minst anar det så kommer lusten tillbaka. Att sätta sig ner och skriva tar tid och tiden och viljan har inte riktigt räckt till.

I alla fall har det hänt mycket sen sist.

Vi har rest en del. bl.a till Koh-Samui i Thailand under Kinesiska nyåret.
Här finns allt från god mat fantastisk natur, shopping och vänliga människor.
Vi bodde på Fair House Villas&Spa i en bungalow med utsikt över havet vid Mae Nam beach.
Ett hotel jag varmt kan rekommendera.
Där slappade vi på dagarna på stranden och där vi också avslutade solandet med daglig helkropps-massage.
Drog in till Chaweng (huvudstan och shopping-mecka) på kvällarna. Vandrade in i alla väskaffärer, inte en gång utan flera gånger in i samma affär (jag gillar ju väskor) ända tills Hasse tyckte att det var nog. Åt gott. Hyrde bil ett dygn och åkte runt ön, ja ön är liten så det var inga problem att ta sig runt den på några timmar. Att leta rätt på en bensinstation tog också några timmar, ( vi åkte flera mil innan vi hittade en som var öppen sent på kvällen).
Vi besökte ön:s största attraktion Big Buddha (Wat Phra Yai), en tolv meter hög staty. Na Muang (ett vatten-fall) i Samui:s tropiska fuktiga natur. Om man skulle ta sig upp till vattenfallet så var man tvungen att antingen promenera upp eller ta sig upp på ryggen på en elefant. Vi vandrade. Vilket innebar att vi, genomblöta av svett, flåsande tog oss upp nästan till toppen (vi orkade inte ända upp). Vattenfallet var fantastiskt även om man inte kan jämföra den med Niagara-fallet.
Solbrända, utvilade och nöjda med resan var det bara att packa, sätta sig på planet för hemfärd tillbaka till vardagen i Singapore.

Nu sist besökte vi Brunei på ön Borneo. En kort resa över helgen. Hasse skulle medverka både som prisutdelare samt spela golf-tävling som de anordnat för Lexus-kunder. Jag var inte välkommen på tävlingen (inga kvinnor tillåtna här inte) men de hade ordnat så jag skulle få spela med några damer när männen spelat klart.
Vi skulle bo på Empire hotel, ett riktigt flott hotel i Brunei.
Allt var i stort sett perfekt planerat förutom att en av arrangörerna bokat fel månad för ankomst till hotellet,( vi var inbokade i maj och inte mars) och vi fick information om att hotellet var fullbokat. Det enda de kunde erbjuda var handikap-rum. Då vi var fyra personer (tre män och en kvinna) behövde tre stycken separata rum och att bo i ett handikap-rum var väl inget problem förutom att det skulle bli lite obekvämt då toaletter och tvättställ var nersänkta till en nivå som inte var anpassat för Europeiska mått. Men ok allt funkar för en natt!
På vägen till rummen får vi information att vi blivit upp-graderade till hörn-suiten med två stora rum ( nästan större än vår lägenhet) och en balkong på tjugo meter med utsikt över havet, separat dusch, ett badkar får två, två teveapparater mm. Orsaken till uppgraderingen får jag nog aldrig reda på men det var bara att tacka och ta emot.
I Brunei är de flesta muslimer och då är inte alkohol tillåtet offentligt. Det finns inte alkohol på hotellen, det går inte att köpa någonstans men det fixas ändå på privata klubbar och inom låsta dörrar.
Vi åt middag på en privat båtklubb och där blev det både whisky och vin. Jag som enda kvinna bland alla män.

Att kvinnor aldrig är medbjudna kommer kanske att ändras i fortsättningen för jag blev inbjuden till festen som Borneo Motors anordnar i Brunei som kommer att vara i slutet av april. Vilket aldrig hänt förut!