Sista dagen innan hemresa

Tisdag den 15 juni
På helgen var vi med med våra vänner Ingrid och Calle till Malaysia för att spela golf. Vi bodde på Pulai Spring resort från fredag kväll till söndag. Spelade golf på förmiddagen både lördag och söndag. Det var varmt och killarna var torra i halsen, här gällde det inte att släcka törsten med vatten inte, nej då, det skulle vara öl, och öl i massor, tre stycken kannor.
Jag och Ingrid tyckte förstås att ett glas vin hade suttit fint, men icke då, vi var tvungna att hjälpa till att dricka upp ölen :=)
Vinet fick vänta till kvällen tillsammans med god mat.
Regnet klarade vi oss ifrån ute på golfbanan trots att det såg mörkt ut. Det fullständigt öste ner när vi kom sent på fredagkvällen och det öste ner efter våra golfrundor både på lördagen och söndagen. När det regnar här kommer det snabbt, det blir mörkt direkt, sen öppnar sig himmelen och det fullständigt vräker ner, oftast tillsammans åska och blixtrar. Efter ett tag lyser solen igen.
Vi hann iaf med att både lata oss en stund i solstolen och svalka oss i poolen.
Vi njöt där vi låg och slappade. Läste bok, svensk skvallerblaska, drack kaffe med sirapskräm(inte spec. gott) och småsnackade. Den ända som inte var speciellt närvarande var Calle.( Jag tror vi körde slut på honom på golfbanan.) Först somnade han i solstolen sen avlägsnade han sig och njöt inomhus, (hos den kvinnliga massören.)
På vägen hem var det trafikstockning, inte pga att det regnade inte utan att lyktstolparna i mitten av den dubbelfiliga vägen hade vräkts omkull och låg ute på vägbanan.
På måndagen var det åter arbetsdag för Hasse och mig! Min arbetsdag bestod i att tvätta, tvätta och tvätta, för att förbereda hemresan. Bort med sängkläderna, renbäddning. Hasse ska ju vara själv i två veckor så om jag byter sängkläder så slipper han göra det under dessa veckor,(tror inte att han klarar att byta lakan till en dubbelsäng? (han har iaf aldrig försökt)
Eftermiddagen var bokad hos frissan. Vill ju inte se ut som jag gör (mitt hår är gulvitt) eftersom den starka solen tar bort alla försök att få håret att se snygg ut för dyra pengar hos ett (enl. min agent) proffs.
Jag har skaffat mig en ny frisör, en som både kan klippa och färga utan att det kostar skjortan. En som kan förstå sig på vårt svenska hår, en som man kan diskutera med (på svenska) vilken färg man vill ha. Hon heter Lena, är Singaporian men har bott i Sverige hela sin skoltid och även fått sin frisörutbildning där. Jag missar förstås det där med massagen under härtvätten, fem personer som beundrande tittar på proffsets skicklighet i färgsammansättningen, maten som jag kunde beställa under behandlingen som tog mellan 5-6 timmar mm, allt som jag fick av min tidigare frisör. Men vad gör väl det när det numera inte tar mer än två timmar för att bli klar, betalar 125 Sd = ca 600 kr. och till råga på allt, som mörkblond kvinna gå nöjd därifrån.

Tisdag, upp tidigt, jag skulle ut och spela golf med tjejklubben som jag är med i, TANAH MERAH TEE BABES. Vi är ett gäng kvinnor från alla delar av världen som spelar golf varje tisdag morgon. Det är ett kul gäng som jag nyss har träffat.
Men morgonen startade inte så bra, det regnade IGEN. Vi fick vänta en timme innan vi kunde gå ut, idag var vi sex stycken taggade kvinnor som skulle ut och visa upp vår skicklighet för gubbgängen (det var golftävling med bara gubbs).
Det fortsatte att regna men inte så häftigt som tidigare. Tråkig, för efter tre hål gav fyra upp och åkte hem men jag och Becky fortsatte spela, (vad gör det om man blir lite blöt av regn, blöt blir man ju normalt ändå, av svett, blöt av regn luktar såååå mycket fräschare än svett. Och tur var väl det, att vi fortsatte att spela för jag gick min bästa runda någonsin, ( jag gillar att spela när det regnar lite) fick 40 poäng och 95 slag. Så nu är jag väl nere på 21,7, tror jag.
Det känns skönt att åka till Sverige med det i bagaget. Och inte nog med det, vi tjejer har numera fått respekt på golfbanan, "gubbarna" har börjat hälsa på oss.
Man kanske ska sikta på det där med proffs ändå, tycker ni inte det?

Idag är det också vår bröllopsdag och vi ska dricka champagne. (Dom ,Perignon som vi smugglat med oss från Sverige.) Sen drar vi ut och firar med en god middag på ett "extra fint" ställe( tror jag). Härligt! Iaf så har Hasse bokat bord, själv har jag bara sett det på bild och jag hoppas att det blir bra. Vi får väl se!

I morgon är det bara att inhandla det sista hem för att fylla kylskåpet till Hasse!
Hasse behöver inte börja med att handla. Har lagat lite mat och fryst in också så inte ska han behöva svälta. Handlade ölen, brödet och osten idag så han ska nog klara sig ett tag.
Visst är jag omtänksam!
Sen är det till att packa för HEMRESA. Flyget går kl. 23.50 på onsdag från Singapore.

Vi ses hemma!

Hantverkare på plats.

Fredagen den 11 juni.
Nu är det fem dagar kvar innan hemresa för mig. Jag har massor att uträtta innan, men vad händer?
Jo, vi har fått sprickor på väggarna, kaklet och runt dörrposterna, troligen efter jordbävningen som var för några månader sedan. Jag påtalade det för vår agent Peter vid ett antal tillfällen när jag såg det, men inget hände.
Så ringer Peter i tisdag när jag var ute och spelade golf, han undrar om ägaren till lägenheten kan komma och titta på skadorna samma dag. Ok, sa jag.
Helt plötsligt blir det bråttom att fixa skadorna innan juni månad utgång för efter det skulle garantin inte gälla längre. Lägenheten är ny och då har man en viss tid för att upptäcka fel och få det reparerat kostnadsfritt.
Sagt och gjort, det skulle repareras den här veckan.
Så här satt jag hela dagen igår med hantverkare och deras chefer (ja, det måste vara chefer för en jobbade och två tittade på??)
Inte för att cheferna manade på den som jobbade inte, (de vet inte hur man arbetar effektivt) men de var iaf där för att SE ATT han jobbade, skulle jag tro?
Vi skulle ha middagsgäster på kvällen så jag hade inte tid med att se några som inte jobbar och en som är ineffektiv så nu kom Anka-fasonerna fram, JAG MÅSTE TILL AFFÄREN!! Inte kunde jag lämna männen ensamma i lägenheten heller.
Jag frågade hur lång tid det skulle ta innan de var klara. Han sa one hour, ok, tänkte jag, jag skulle hinna fixa allt om det bara tog en timme till.
Men se det var inte det han sa! Jag fick till sist klart för mig att ha sa, det måste torka en timme innan han kunde måla klart. Mannen var från Indien, den som vet hur indier pratar kan säkert förstå de språk-förbistringar som blir.
Sagt och gjort: Jag skickade ut männen ur lägenheten och sa att de får komma tillbaka om en timme. Jag måste handla!
Snällt gick de ut och väntade.
En timme senare var jag tillbaka och de kunde fortsätta "jobba". Jag började förbereda middagen. När jag viker servetterna ser jag att tre män står med stora beundrande bruna ögon och följer mitt arbete.
Jag frågar om de inte viker sina servetter hemma. Oh, NO. De tyckte att det såg så vackert ut. (får väl ta och ge dom en lektion i servett-vikning, tycker ni inte det? Kanske jag även då i samma veva ska ta upp det där med effektivitet?)
Efter två timmar var dom klara med renoveringen för den här dagen. Skönt! Men vad smutsigt!!! VEM STÄDAR??
Vi gör rent, blir svaret. (vi = en man) Bra, säger jag. När? Nu, säger the boss.
Hur som helst så kommer en kille med skurhink och skurar golven. (medan två tittar på) Jag visade också slipdammet på möblerna och sa att så här kan jag inte ha det...... Vi ska ha gäster, och vips så började alla tre att jobba med att torka bord, stolar och skåp. Verkar som jag har ett visst inflytande, eller är de kanske rädda för mig??
Kan kanske vara ett jobb för mig att vara boss på vårt Condo och sätta lite fart på dom!??
Jag hann iaf fixa middagen. Öppnade upp balkongdörrarna så det blev som ett extrarum, dukade ute på balkongen, tände massor av ljus inne och ute (värmeljus, för vanliga ljus blåser vinden ut direkt så det är ingen ide att använda) för myseffekt och för att få bort målarfärgslukten, och inväntade mannen i huset och våra gäster.
Kvällen blev trevlig så klart (i goda vänners lag), jag bjöd på svensk mat, (matjesill, ägg, kaviar, varmrökt lax. nubbe, öl och vin. Det blev uppskattat. Tack ULF och KARIN för snapsen och IKEA!
Dagen efter var det dags igen, de skulle komma tillbaka och fixa resten av renoveringen. Det skulle ta fyra timmar, men inte då. Den gubben som skulle byta kaklet säger till mig, DU KAN INTE GÅ IN I KÖKET nu när jag jobbar! Under hur lång tid då? Undrar jag. Under hela dagen, blir svaret!
Mona byter skepnad igen och blir Anna A, jag blir förbannad! Det skulle ta fyra timmar att fixa så jag accepterar inte att sitta hemma hela dagen utan att varken kunna komma in i köket el. uträtta allt jag måste göra innan hemresa. OCH så har vi bokat golfhelg i Malaysia med utresa i kväll med några vänner, så inte har jag tid att sitta hemma och inte göra någonting!!! Förmiddagen, OK, men inte hela dagen!
De får byta kaklet i augusti när vi är tillbaka.
Jag tar en dust med the boss som ringer vår agent och se, DE GÖR KLART I AUGUSTI!
Reparationerna i övrigt blev klart enligt avtalad tid.
OCH, de städade efter sig i dag också!
Nu drar jag ut på stan och fixar de saker som jag har på agendan!
När jag kommer hem ska jag ringa till pappa som fyller 86 år idag, Grattis Pappa!
OCH, ser man det från den ljusa sidan över att jag sätter männen på plats (kvinnor har ingen talan här nere) så kommer nog många kvinnor här i Singapore att respekters genom att man visar att man inte accepterar vad som helst!, eller hur?

Tänkvärt

Måndag den 7 Juni.
Idag har jag varit på bio för första gången i Singapore. Jag och Doina har sett Sex and the City 2. Riktigt bra och framför allt riktigt rolig. På bio kan man gå när som helst här, på fm som em eller kväll. Vi tillbringade två och en halv timme under förmiddagen och dom timmarna försvann i rasande fart.
En film jag tycker att alla ska se, om man vill ha roligt förstås.

Annars har även den här veckan gått i rasande fart. Jag har naturligtvis spelat golf, tränat engelska, träffat nya vänner bl.a en ny vän i huset 25 vån. upp. Det är Becky från Usa. Hon är gift med en man från Australien och har två vuxna barn. Båda är medlemmar på Tanah Merah. Var och fikade i fredags hos henne. Ska bli roligt att lära känna henne lite bättre.

En sak som jag också har gjort är, jag har tatuerat mig........ Vad sägs om det!
Taxi till Holland Village, tid bokad i onsdags kl. 10.30 något nervös, klarar dom det?? Blir det bra??
Tänk om det blir fult och för stort!
Tänk om jag inte kan visa mig ute sen efteråt och jag som ska åka hem om några veckor!! OCH det går ju inte att ångra sig efteråt.
Men sen sa jag till mig själv, får väl göra som jag blev rekommenderad av en namnlös person i min blogg, som tyckte att jag inte skulle klaga utan se allt från den ljusa sidan för det är ju inte många som får vara med om det jag får...............?
Jag som alltid tyckt att det räckte med att se det från den humoristiska sidan!!
Så i det här fallet så såg jag det från den ljusa sidan och tänkte, ATT DE VAR SKICKLIGA OCH ATT DET HÄR FIXAR DE GALANT.
Jag lade mig ner på britsen, blev målad med blåsvart färg, spegeln plockades fram, kan vi tatuera så här, känns det bra?
Det var bara att titta och ok. Kör!
Bedövningssalva på,( emla).
Sen kommer en kinesisk kvinna in med en maskin, dubbelt så stor som en penna, sätter på maskinen och det börjar surra likt en tandläkarborr. I början känns det nästan inte alls, sen blir det ömt och smärtar till lite grann men inte som jag trodde att det skulle kännas.
Och visst, ni skulle se mina tatueringar, jag blev så nöjd att jag lät dem tatuera lite mer. Det ni!
Så tack till dig namnlösa kommentator, det funkade, JAG SÅG DET FRÅN DEN LJUSA SIDAN! Trots att det blev både mer tatuerat och lite dyrare än jag tänkt mig.

Hasse har varit hemma mycket den sista tiden så vi har kunnat tillbringa mycket tid tillsammans och vi har haft det riktigt mysigt.
Vi har ätit ute en del, bl.a nere vid Clarke Quay (ett mysigt område med massor av restauranger, fullproppat med glada mat gäster), fixat till våra fotografier i bildspel med musik på vår nya dator. Varit i Chinatown och inhandlat en vacker gammal skapelse i järn,(se bild), som man kan sätta ljus i och njuta av. Den var dyr men läcker men blev vår efter mycket prutande.
Gått på trecking över 8 km i Mc Richie Park, parken som vi besökt tidigare. Vi ville besöka den del av parken där det finns en hängbro på 250 m som sträcker sig över trädtopparna. Det var en häftig och svettig upplevelse.
Aporna slängde sig i träden, lekte och var hur söta som helst. Trädens rötter hade på många ställen helt annorlunda växtsätt än vad man är van att se. Våra krukväxter som vi har hemma växte vilt och var meterhöga. Det är verkligen ett tropiskt klimat i Singapore. Så tropiskt och fuktigt att det är omöjligt att något överhuvud taget kan torka ut (förutom mina krukväxter förstås).
Vi har suttit på balkongen i mörker och beundrat ljussken på himlen av blixtarna som ibland liknar fyrverkerier.
Varit ute med Doina och hennes man Miki på en Koreansk restaurang och ätit fantastisk gott grillat kött (som vi grillade själva) med olika varianter av sås.
Själv har jag också börjat utforska den asiatiska kokkonsten och lyckats med att göra några riktigt goda middagar som även Hasse tycktes njuta av ( för han himlade med ögonen, smackade gott och slickade tallriken ren efteråt.)
Det gäller ju bara att hitta alla ingredienser som man behöver, och det är inte det lättaste. Det fungerar, om det står skrivet på engelska, men ofta är det Kinesiska som gäller. Och ser man det från den ljusa sidan så behöver man ju inte laga någon mat alls, om man inte vill förstås....
Vi har varit till golfrangen ( det ställe man står och tränar in sina golfslag på) med Doina, Mike och deras son. De har också börjat med denna fantastiska sport. De skulle testa våra klubbor. Bollarna for ömsom till höger el. vänster.
Doina hade lite problem med att sträcka armarna på rätt sätt så bollen ville ibland inte gå längre än, rulla över kanten och ner på dom som stod under oss. Vi skrattade glatt och såg det från den ljusa sidan....
Tänk vad lätt allt går om man lyssnar på andras " goda" råd!