Polisbesök

Fredag den 25 marsIdag har jag varit till polisstationen för andra dagen i rad.
Det är nämligen så att vi blivit bestulna på vår Wii-spelare, inte hela utrustningen utan själva styrenheten. Den enhet man behöver för att överhuvudtaget ska kunna spela.
Det värsta är att jag tror att vår städerska har tagit den eller den städerska som var hos oss när vår ordinarie var "sjuk".
Hasse såg wii-spelaren för några veckor sedan så det måste ha varit någon av dem som varit lite för klåfingrig.
Vilket nu har lett till att jag kickat ut städerskan och gjort en polisanmälan. Polisen här i Singapore är en visa för sig.
Var där igår i nästan 2 timmar redogjorde för vad som hänt och att jag misstänkte antingen den ordinarie städerskan el. den tillfälliga. De enda personerna som varit i lägenheten under tiden spelaren blivit stulen. Tre personer lyssnade på vad jag sa.
Den fjärde personen som var chef kom ner och undrade om jag ville gå vidare till domstol med fallet.
Att prata med och förstå Singelska är fortfarande inte lätt och inte lättare blir det när de pratar snabbt och talar i termer inom ett nytt område med nya lagar och förordningar i detta diktatoriska land.
När jag kom hem läste vi igenom polisrapporten och Hasse utbrister DE HAR SKRIVIT HELT FEL HÄR!
Efter att ha tillbringat dessa 2 timmar blev slutresultatet kort nedskrivet i fyra rader: att jag INTE hade någon misstänkt och att jag hade TAPPAT BORT min wii- spelare. Inte ett ord om STULEN EL. ATT JAG MISSTÄNKTE STÄDERSKORNA.
Så det var bara att gå tillbaka idag och prata med en ny polisman (den jag pratade med igår var inte där) redogöra igen om allt jag sagt. Exakt samma som igår, inget tillägg el. på något sätt ändrat utan precis som det var.
Vilket nu ledde till att det blev en rapport på tre A-fyra sidor. Har kan man prata om två helt olika polisrapporter.
När allt var klart hade jag tillbringat ytterligare en och en halv timme på en polisstation.
Detta är Singapore i ett nötskal. MYCKET ÄR FRUKTANSVÄRT OM-STÄNDIGT, ÄNDÅ BLIR DET INTE BRA.