Djungeltur

Tisdag den 20/4
Redan i slutet av april, kan inte fatta det, har snart varit här i ett halvår. Dagarna går så fort i Singapore trots all ledighet. Det finns massor att göra, bara man vill.
I förra veckan ville jag och Doina träna. Vi skulle vandra ut i naturen i stället för att vandra ibland shoppingstånd och avgaser. Vi bestämde oss för att gå en naturvandring i Mac Ritchie Reseroar- park.
På med träningkläder, (tack igen mina kära arbetskollegor för de fina precenterna)
Gympapåse (perfekt ryggsäck)packad med handduk, vattenflaska och busskort,(glömde kameran).
Tar bussen hemifrån Newton Road som går direkt till slutmålet 15 min. bort. Visst är det härligt med dessa kommunikationsmedel som verkligen är anpassade för att alla ska komma till målet så lättvindigt som möjligt.
Det är varmt som vanligt, men vad gör det om man blir genomsettig när man har träningskläder, då ska det ju se ut som man har tränat riktigt hårt trots att man kanske bara har tagit en kort promenad!
Vilken väg ska vi gå, allt är utstakat i km. Man kan gå runt en sjö, det är ca en mils promenad. Nej det var för långt!
Sagt och gjort, vi bestämde oss för en halvlång promenad in i djungeln, ja det är som en riktig djungel fast det är leder man följer. (Man behöver inte ha en lång kniv för att slå sig fram)
Det var fantastiskt, fuktigt och varmt. Vi mötte joggande svettiga matchomän med bara överkroppar, vandrande asiatiska kvinnor fullt påbyltade med solhatt och långbyxor. Små leguaner försvann in bland stenarna vid vattenbrynet, fiskar som simmade i vattnet. Här finns också vattensköldpaddor, flygande lemuer och det varnas för solbadande ormar.
Så inte var vi ensamma här inte och man behövde inte vara rädd att gå vilse!
Vi gick där och njöt av luften, atmosfären och lugnet då vi upptäckte att vi var förföljda, men tro inte att det var av några snygga boys inte som tyckte att de här läckra brudarna ska vi hänga efter och försöka få ett snack med.
Nejdå, vi var förföljda av apor. Aporna var små och kändes inte alls farliga men man vet aldrig med apor, de kan vara riktigt närgångna och bli aggresiva. Här gällde det att hålla hårt i ryggsäcken för aporna gillar att knycka mat. De är snabba men också lite rädda så det var bara att stampa till med foten i backen och skrämma bort dom.
Skönt, inga rivmärken på kroppen i dag heller.
Vi fortsatte vår vandring bland palmer, lianer, blommande träd och småsten.
Efter två och en halvtimme kom vi svettiga men riktigt nöja tillbaka hem.
Av med kläderna på med bikinin. Ner till poolen till en härlig svalka för att sen pusta ut i solstolen. Det var ännu en skön dag i Singapore.

På lördagen var det åter SOL så Hasse och jag tog det lugnt vid poolen. Vi pratade med våra grannar, eller rättare sagt en granne, en Austrailensare pratade med oss, han kan verkligen prata, (i och för sig riktigt trevlig om han bara ville sluta prata)och en annan granne, en svensk från Borlänge som också heter Hasse och bor på 22:a vån. Han är trevlig och talför han också.
Hasse bor själv här numera, hans fru/flickvän? åkte tillbaka hem till Sverige efter några månader, orsaken var lite diffus. Hasse har en maid, en maid som han är riktigt nöjd med, en som inte bor hos honom men kommer dagligen och sköter allt i hemmet. Hon behöver säkert lite mer att göra säger vår granne och Hasse nappar på det. Mona, hon kan göra alla de där tråkiga sakerna hemma, de du inte gillar att göra, säger han till mig och jag är inte sen på att instämma att det vore ju inte helt fel! Man ska ju inte bara behöva göra en massa tråkiga saker när det finns så mycket roligt man kan göra i stället, eller hur?
Vi får väl se när hon kan börja.
Klockan är mycket, upp och göra sig i ordning för kvällen.
Doina och jag hade bestämt att vi skulle gå ut och äta middag med våra män.
Doinas man Mihai är Regional Director på Bosch, så det kunde vara på tiden att de fick lära känna varann lite, de har ju en del gemensamma intressen att prata så det skulle säkert bli bra och Doina och jag kunde fortsätta våra engelsklektioner, för det är ju det som är bra, som jag sagt tidigare, nytta med nöje.
Vi tog en drink hemma hos oss innan det var dags för taxitransport upp till Dempsy Hill för att inta en god middag på vår härliga Kinarestaurang. Den restaurang som vi har varit till med Eveline, Tony, Amanda, Lennart och Susanne. Den restaurang som man blir uppassad på som en drottning, den restaurang där personalen bara log och torkade upp efter Amanda när hon spred mat överallt för hon "kunde äta själv"!
En restaurang med god mat och som man gärna återkommer till.
Det blev en trevlig kväll med mycket prat och skratt, vi bestämde att nästa gång skulle vi ses för en fördrink hemma hos dom och att vi också skulle göra en del gemensamma utflykter tillsammans.

Söndagen var det åter dags för en golfrunda på hemmaklubbens Garden Course. Vi skulle spela med vår Singaporeankines, en trevlig man som vi spelade med förra söndagen. En man med ett gott skratt och vänligt sinnelag.
Lite träning på ranchen och lunch på klubben innan det är dags att ta golfbilen ut på banan. Håller armen?
Insmord med en blandning av Deep Heating Rub och kylbalsam på höger arm och Panodil i magen lyckades jag genomföra en schysst golfrunda. Även om min puttning den här dagen inte var att skryta med så får jag vara nöjd med att jag kunde slå bollen relativt långt och rakt utan att det gjorde för ont.
Vår medspelare berättade att han hade varit i Phuket, gjort sig illa i handleden och hade fruktansvärt ont. Gick till en shop och fick något att smörja handleden med och vips försvann smärtan och kom aldrig tillbaka.
Han sa att han skulle till Phuket snart igen och om han hittade den salvan skulle han inhandla den till mig. (gulligt va)!
Har visst gjort "ett visst" intryck fast jag är kvinna!?? Ni vet, som jag tidigare skrivit om, kvinnor på golfbanan, på helgen, männens revir, är ju inte så populärt!
Men som jag också skrivit om tidigare så är jag på gång att ändra den negativa trenden. För negativ, det är vad det är. Männen tar stor plats här i Asien. Ja de riktigt breder ut sig, tror att de är ensamma om att behöva koppla av!
Kvinnor! Det är dags att visa att vi kan, att vi kan minst lika bra som män!
Det har iaf en vän till oss bevisat, hon har haft en konstutställning i helgen, i kungsträdgården, en plats där också Salvador Dahli haft sin konst upphängd. (grattis igen Susanne). Så nog kan vi allt bara vi tar steget ut i verkliga livet!
Tar för oss lite mer som männen gör, visar upp oss på golfbanor på helgerna men fortsätter att vara kvinnor!
Dagen gick fort och det är kväll när vi är färdiga med vår golfrunda. Vi klarade oss från regn iaf när vi var ute men det vräkte ner när vi duschat och intog vår Tiger beer i baren. Men vad gör det, vi ska ska ju bara hem.
Och som vår Singaporekines sa, "vad bra att det regnar, det rensar den kvava luften och då kan jag sova bättre i natt". Vilket i o för sig var lite konstig kommentar då det har regnat i stort sett nästan varje kväll om än för bara några timmar den sista månaden. Så han borde ha sovit gott under en längre tid!
Middag hemma idag. Frankfurter (korv, inköpt på en europeisk affär) och en fetaostsallad.
Man gör väl det lätt för sig! Ingen större ansträngning här inte! Eller hur?