Härliga dagar

Onsdag den 10/2
Det har åter gått lång tid sen sist, har varit sooo buzy, jou know, (har varit i Singapore länge nu så jag liksom Viktoria Silverstedt och Dolf Lundgren har glömt en del svenska ord :))
Som ni kanske minns från förra bloggen så har jag haft Eveline, Tony och Amanda här så någon tid över för att skriva har det inte varit.
Tog åter bilen till Changi airport,(bilen hittar nog själv snart så många ggr som jag kört den vägen)väntade och längtade till att få se dom efter så lång tid som över 3 mån. sen sist.
När de väl landat och kom genom tullen blev det många glada kramar och glädjetårar, (hade ju saknat dom såå).
Resan ner hade gått hur bra som helst, Amanda sov ca 8 timmar liggande på golvet, vaknade upp och var på strålande humör(hon tänkte nog, snart får jag komma till mormor, tror ni inte?) Väl här så kom hon in den Singaporianska tiden (7 tim. framåt) relativt snabbt. Hon har nog ärvt en del anlag av mormor (det där med att anpassa sig snabbt). Vad lätt det blir att resa med ett sådant barn.
Det har blivit en hel del sola och bada, mest i poolen men också ute på Sentosa våran vackra, turistiga resortö.
Så var det dags igen för en solbränna som inte var så behaglig, Tonys rygg lyste lång väg, "stoppljus" var nog det rätta ordet! Det sved nog en hel del?
Amanda var skyddad ordentligt med nyinköpta 50+ badkläder. Eveline hade smort in sig men missat på några ställen så hon såg ut som ett vitt och rött landskap på armarna.

Eveline och jag behövde lite reparation av våra fötter så vi tog a half day off för oss själva och begav oss med MRT till Raffles Place, (nu hittade jag dit nästan på en gång.) Väl sittande i stolen väntande på att fötterna skulle mjukas upp i ljummet fotbad tittade Jenny (min pedikyrist) på mina händer och undrade om inte dom också behövde en genomgång (som om mina händer inte var tillräckligt mjuka efter allt vatten de varit doppade i) OK, bara att se sanningen i vitögat, händerna behövde fixas!
Till råga på allt så blev jag "lurad" att köpa en hel serie behandlingar, närmare exakt 10 st. till för ett mycket lågt pris på ca 1250 svenska kronor, så nu blir jag tvungen att sätta mig ner, slappa, få manikyr, pedikyr och massage de närmaste månaderna (hur ska jag orka med det:) )Kan ni förstå det?? Ja så är livet här nere, allt behöver fräschas upp med lite extra hjälp numera när inte kroppen fixar det själv.

Vi har inte bara latat oss, vi har hunnit med massor annat också.
Vi har besökt Fågelparken, Undervattenvärlden, Chinatown, Raffles långbar, Little India, Sim Lim, Mustafa shoppingcentre, vandrat runt på Orchard och så klart åter igen många shoppingrundor. Många av turerna har gott till shoppen Billabong.
REA, REA, tänk vad mycket man kan köpa bara priset är rätt! Inhandlade föresten en jeanskjol själv på Billabong.(Kort och tuff).
Promenerat i Botanic Garden. Eveline såg ett jättestort mycket vackert träd som hon ville filma, jag sa att jag kan filma, (proffs som jag är med kameror!!??) så med kameran i högsta hugg filmade jag för fullt, b.l.a en stor vacker palm, den största av dom alla!
Fick sen höra att de tittat på filmen och börjat gapskratta, jag hade inte alls filmat det hon ville få med, hennes vackra stora träd, utan jag hade fladdrat runt med kameran på en massa vanliga palmer! Så går det när mina ögon inte ser vad andra ser :)
Vi har ätit ute en hel del, i varje fall många luncher, på food Court, (matcentra). Gott och billigt. När jag frågat Amanda vad hon ville äta blev alltid svaret, RIIIS, hon älskar ris vilket var tur för här serveras mest ris el. nudlar. När maten kom in hördes oftast, GOTT, GOTT, med skeden och gaffeln slukades riset i ett nafs, (mycket hamnade på golvet och i knäet men det mesta hamnade i munnen, fick be om ursäkt efteråt, det blev lite grisigt). Ni vet hur det är att torka bort ris som fastnat på golvet etc. Nu kan man tro att hon åt bara ris men det var kött el. kyckling också!

I Chinatown var det dags för Tony att få lite behandling, nack och skuldermassage, 10S-dollar (50 kr) för 30 min. som blev ca 45 min. inkl. rygg, billigt eller hur?
Ut kom en rödmosig och groggy Tony, man kunde tro att han sovit under den behandlande tiden, men skönt var det om än lite smärtsamt.
Amanda charmade alla i sin närhet var vi än var, många ville ta på henne och hon framkallade många leenden, mitt härliga barnbarn.
Det har varit 15 mycket mysiga dagar då jag/vi fått rå om dom. Amanda har tagit hela min tid från morgon till ibland sen kväll. Så saknaden är stor nu när de åkt hem igen.

Har också haft Sverigebesök, Ulf, Karin, Tomas och Agneta är ute på en kryssning i Asien och besökte Singapore under några timmar förra måndagen.
De ville gärna träffa Hasse och mig på en lunch, Hasse var bortrest den dagen så jag fick äran att inta lunchen med våra vänner själv. Vi skulle ses i Chinatown.
Promenad ner till MRT, tåget var på väg att avgå, snabb som man är slank jag in, hann precis igenom innan dörrarna stängdes,(det var max 50 cm mellan dörrarna) folket ombord tittade, en man tittade extra på mig, undrade säkert över min dumdristighet att ta risken, hade ju kunnat bli ordentligt klämd, jag kunde inte låta bli att säga, I MADE IT. Hade ju bråttom, kunde inte vänta på nästa tåg, det skulle inte komma förrän om 2 min.
Väl nere i Chinatown möttes vi för en mycket trevlig lunch på en Thairestaurang. Så kul att träffa dessa vänner igen! Öl (Tiger) och god mat i värmen. Lite precenter från Ulf och Karin, Svensk snaps och Svensk Damtidning. Härligt!!
Tack så jättemycket, Ulf, Karin, Tomas och Agneta, hoppas att ni har mer tid nästa gång så ni kan utforska Singapore lite mer, ta en golfrunda mm.